Perro de agua espanol

Historik

Enligt standarden har Perro de Agua Español (PdAE) samma ursprung som Barbet, Men det finns många olika teorier om rasens ursprung. PdAE finns beskriven i dokument så långt tid tillbaka som till år 730 och år 1000. PdAE är också känd under namnet Perro Turco och Turco Andaluz, dvs ”turkisk hund”.Rutimeyers teori menar att PdAE har samma ursprung som Barbet, Portugisisk vattenhund och Vattenspaniel. Duhels teori är att rasens förfäder kom från Asien och har samma ursprung som Irländsk vattenspaniel.

Buffons teori menar att rasen härstammar från Afrika, och kan ha följt boskap som fraktats över till Spanien år 711 med den muslimska invasionen. Vad som talar emot den teorin är att det idag inte finns någon ras av denna typ i norra Afrika. Salas teori säger att PdAE är en ras som uppkommit i södra Andalusien och att den därifrån spreds i Spanien av herdar.Ursprunget till rasen är således något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras och som funnits i Spanien sedan urminnes tider. Rasen har överlevt tack vare herdar, fiskare och jägare som hållit rasen borta från inblandning av andra raser. Detta för att bevara de högt uppskattade egenskaperna som PdAE har.Utseende och arbetsuppgifter varierade beroende på var i Spanien den levde.

Användningsområde

I dag används rasen fortfarande som vall-, herde-, jakt-, fiske-och vakthund i Spanien. Men rasen har även fått nya arbetsområden, såsom sök-och räddningshundar. PdAE används av brandmän och räddningsmanskap vid katastrofer, samt av polisen som skyddshund och av tullen som narkotikahundar. Även inom tävlingsgrenarna agility, bruks, lydnad, rallylydnad och Nose work börjar rasen att visa ”framtassarna”.PdAE är en allsidig ras med stort användningsområde. I hemlandet Spanien tillämpas funktionsprov för herde-, jakt-och vattenhunds-egenskaperna.Det finns ett uttryck som säger att en PdAE kan användas till det Du vill använda den till, alternativt ”Den blir vad du gör den till”.

Hälsa

Den är i stort sett en mycket frisk ras, men kan ha vissa problem med höftleder (HD). Det finns också en ökad risk för fel på sköldkörteln och i viss utsträckning allergier. Sköldkörtelfel kan kontrolleras på föräldradjuren med blodprov. Allergi är svårare att upptäcka. Även vissa ögonsjukdomar kan förekomma. Rasklubben har en avelsstrategi för att hjälpa uppfödarna att avla på friska individer.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad. Vaktinstinkten och förmågan till självständigt arbete är välutvecklad och inlärningsförmågan är mycket god. Den är anpassningsbar och livlig. Rasen har samarbetsförmåga och självförtroende och intresse av att vara sin ägare till lags. Den är ofta likgiltig mot främlingar, men ska alltid vara hanterbar. Tyvärr måste vi konstatera att hundar som inte stämmer på ovanstående beskrivningar förekommer.

Storlek och utseende

Rasen är medelstor 40–50 cm i mankhöjd och 14–22 kg i vikt. Storleken varierar mycket, vilket kan bero på de tre ursprungliga blodslinjerna. Den är rustik och atletiskt byggd och har rektangulär kroppsform med spänstiga rörelser. Ögonen är uttrycksfulla och ska liksom nosen harmoniera med pälsens färg. Den har lockig päls och kvalitén varierar från nästan ingen underull till mycket tjock päls. Färgen ska vara enfärgad (vita, svarta eller bruna) eller tvåfärgade (vit/brun el vit/svart). Längd på svans kan variera från stubb till hellång.

Pälsvård

Pälsen gör rasen väl rustad för olika klimat och gör den lämplig till såväl vattenarbete som arbete på land. Rasen fäller inte och kräver ingen daglig pälsvård. Den maskinklipps regelbundet. Att borsta eller kamma en den är inte att rekommendera, då pälsen blir en jämn filttova. Då pälsen behålls lång består pälsvården av att man delar tovorna med fingrarna. Viktigt är dock att hålla örongångarna fria från för mycket hår. För övrigt bör man kontrollera att håret mellan trampdynorna inte filtas ihop av smuts och grus.

Övrigt

Rasen är tidigt smidig och har en mycket god kroppsmedvetenhet, detta varar livet ut. De kan bli mycket gamla. Kontakta rasklubben för mer information om rasen.

Denna text är delvis framtagen av SKK i samarbete med rasklubben.